Ce Phenel E Biblia Pala Mila? — Trajol Les Avri · Le KJV Lila Le Devlikane Vorbi Sa Le Strong Nomorença
TE TRAISARES LES AVRI · O PHIRIMOS KA O DEL — TSIRDIMOS, PHIRIMOS, PRASTAMOS, GETOSARDO
Mila — Bazutno Bibliako Sikaimos
ALAV VAKERIMASKO
O mishto (mercy) si phirimos mai anglal sar vareso aver. Iek shavoro chi sichol te phirel andek dies: mai anglal wo zhal pe vast thai pe changa; porme lesko dat lel les pel vasta thai sicharel les te phirel, pash pash; porme phirel korkoro; porme baryol, thai nashel. Thai kodo kai nashel mishto nashel po drom, thai o drom si les gor, thai ka o gor iek kolin. Kadja si le mishtimasa ande phirimos le Devlesa. O Ebreiko lav si chesed (H2617, mercy) — e lashimos le phanglimasko kai inkerel o pachamos; thai lesko vortako si racham (H7356, tender mercies) — e bari kamlipe kai zhal tele katar o mai baro zhi ka o mai tsigno, sar bari sar e kamlipe la dako vash o shav lako pervo, thai shoxar chi peradiol. O Grekiko lav si eleos (G1656, mercy) — o mishtimos kai kerel, kai mishtil o vast te zhutil; thai hilasterion (G2435, mercy seat) — o than kotse o Del arakhel le manushes. Kadva sicharimos ingerel o mishtimos pe sa o drom le manushesko: sar wo arakhel les kana wo shai zhal ferdi pe vast thai changa; sar wo phirel andre kana si les vi; sar wo nashel lesa thai del les sar iek ketani; thai sar wo nakhel po gor le nashimasko, kai o mishtimos wo si les vazdo pe sa e vremea. Rode les.
TRIN PUŠIMATA KA DEL ANDĂRĂL AKAVA SIKAJBEN:
1. Kai arakhadyol e milla, thai sar avel o manush anglal leste?
2. So trebul te kerel o manush le milaesa kana si les la, thaj sar phirel ande late dive po dive?
3. Sar e milostivo mila angerel manuše zhi ka o gor le prastandimasko, thai sar e milostivo mila korkori beshel sa data?
1. TASULIMOS — SAR TE ARAKHES LES
(Mure personalne gindurja — swako drom začinel tele. Ek čhavoro džal pe vast thaj pe changa mai anglal sar te džal pe pinre, thaj khonik nas bijandino jekhvar milošno thaj jekhvar pherdo mila lino. E mila trubul mai anglal te avel arakhli; thaj kadala svedetora sikaven kaj. Naj lini sar te uğren opre karing o Del — o Del si kova kaj avel tele, kova kaj ažukerel bi sama kaj te del la, thaj kova kaj denašel sa dok o manuš mai si dur. Lav tele, lav cïra, thaj čhinaves.)
JEK ROMNI KANAANITKA ŢIPISARDA → AV MILOSTIVO MANDE, RAJA, ČHAVO E DAVIDOSKO.
(Mîrne personalone gîndurea — le korre manuša naštine dičhenas les, thai i djuvli nas ni khatar Israel; ta lenca dodonende arakhline o sama udar phuterdo. O mila arakhelpe pala kaj vičhinel pe pala late, na ke sî tuke chachimos pe late.)
O RAY ZHAL TE AZHUKERËL, KA VOJ TE SÎ LESKE MILA TUTE → BAHTALE SÎ SAVORE KON AZHUKERËN LES.
(Mure personalne gindurja — o azhukaripen le Rayesko nai kaj o Ray inkerel pes palpale. Wo azhukarel anda yek scopo, kaj te avel lasho. Kadi getol le dujenca kon azhukaren: o Del azhukarel te del mila, thai o manush azhukarel te lel la. Te inker chi arakhlian la, chi sanas nashadino — sanas azhukardo.)
SHAJ MUCHIN JEK ROMNI PES LA ČHAVES SO PIJEL ČHUČHI? → ON SHAJ BUSTREN = NUMA ME ČHI BUSTRAVA TUT.
(Mîrne personalne gîndurea — "te avel les mila" katé si racham (H7355, te avel les mila), pashe kin ku rechem, o kher le voliáko. O Del thol pesko mila pasha o mai baro manushikano vôrta so si — jekh dey thai lako shavo andar lako kher — thai phenel ke lesko mila si mai baro sa. Jekh murshi kai chi mai zhanel te pachal ke o mila rodel les trebui numa te dikhel andre pesko gîndo kadó jekh butyi: jekh vôrta kai nashti bustrel.)
INKA BUT DUR → LESKO DAD DIKHLAS LES, THAJ AVILAS LESKI MILA, THAJ PRASTAJA.
(Murre gîndurea — kadaj si o than kaj o riangljol perdal thai o arakhadyol chatyol. O shav sas inker dur, inker avilo, inker meliardo, inker sungyol pe o dur them — thai o dad dikhlas les mai anglal thai prastas leste. Nai musaj te aresas kaj te avel arakhado. E mila prastal te malavel tut sar san inker po drom.)
2. PHIRIMOS — SO TE KERES LESA KANA SI TUT LES
(Le gîndurea mîrne personale — o ćhavo si akana pe pînŕă leste; e milă sî arakhadi, thai trubul te avel garadi thai trăiime andre, đes pala đes. Dikh kă e milă savi o Del garavel anda amende sî milă e phanglimasti — solaxadi, sigurni, thai nikanana lini palpale — thai e milă savi vov mangel amendar te phirasa sî e kotor: nai jekh iag so simasa jekh moment, ali jekh laćhipe so ame nikanana ačhas te dasa.)
O PLAJURA ZHANA DURI → MURI MILA CHI ZHALA DURAL TUTAR, PHENEL O RAJ KO SI TUKE MILOSHNO.
(Mîrre gîndurea korkorutne — jekh manuš savesqe sî sikadi milla si mangime te phirel pe phuv kai či mişkin pe. E baŕa telaren; leski lašimasqi milla či telarel. Kadea sî o telal pe savo o manuš bešel, sar sicǒl te phirel ande milla dive pala dive.)
(Murre personalone gindurja — kado si sa e phirimasko ande milaipe phendo ande jekh vorba. Tu na kerес e cocă milaipe tirho; tu phires ando drom kai already sikadilo tuke. Sar tiro Dad si milalo, kadea trebul te aves the tu.)
PHANDEL PESQE ILE KATAR PESQO PHRAL → SAR BESHEL E DRAGOSTEA LE DEVLESQI ANDE LESTE?
(Mîrre personalone gîndurea — o phirimos ando mila nai ferdi jeka simcimata garado tato andral; si jeka udar kaiachiol phuterdo karing jekh phral kai trobul. Te phandel pes o udar, kadea si te pušes kai gêlo e dragostea le Devllehko. O phirimos si zumado corkoro kade, andel gojehke des, karing o manuš kai si direct angla tute.)
3. NAŠAVES E RASA — DEN LES SAR ANO SOLDATO ANDE ARMIJA LE DEVLESKI
(Le personalne gindurja mrne — akana o phirimos kerdilo yek maratón, thai i mila si thodi te kerel buti tela pritiso. Iek fóldi na marel korkoro pes anda peste; wo marel pala kola so si pasha leste, thai i marimasko chi si les korkoro i zor te niril la — si e RAYESKI. Kadya si vi le milasa dini tela pharipe: nai dini anda amari korkori zor, thai nai dini korkori.)
DEN TUMEN LES KA DEVLES → TUMARE KOTORA SAR ARMURI KA CHACHIPEN KA DEVLES.
(Mîrne gîndurea korkoro — jekh katana del pesko stato kal ordinurea leske; o manuš savo lin milost del pesko stato sar instrumento le milostesko. So sas varekana kerdo pala bezex akana si dino, katar e milost le Devleski, te avel kerdo pala o Del.)
DEN TUME GOGI KA O RAY, KAY SI BARO THAY DARANO → MARENTUV TUME PALA TUMARE PHRALA.
(Le gindurja mrre personalne — o marimos e katanasko ando Nehemiah sas vaš phralen, čhaven, čheja, romnjen, thaj čhera — vaš manuša, na vaš phuv. E milost dini sar jekh katana marel pes vi vaš manuša: o phral kaj trubul, o dušmano kaj čerdinel, o cudžutno kaj nane les nisavo čačipe pe tute.)
Кала Рай удыкхля ла → Лэсти ачиля дор кадэла манушня → На ров.
(Mürhe personale gindurya — chi iek anda kadala trin sastyarimata na kostisada Jesusos khanchi. Wo azbadya jekhes manushes kai khonik aver chi azbadysardino, thai ashadya e procesiya le mulimaski te delas duma le phivlyasa kai khonik aver chi zhutilas la. Te des mila sar jekh ketano znamenil te zhas karing kadala manush kai avilino mai lokes te nakhes lenge.)
PHENDEN TUMARE BEZEXA JEKH KAJ AVER, THAJ RUGIN TUMEN JEKH ANDA AVER → KAJ TE SASTJON.
1 Thessalonians 5:11Share↗↗ read this in your Bible
MANGEN TUME JEK KAVRES, THAJ VAZDEN JEK KAVRES.
(Mďra korkorutne gindurja — jekh vojako či kandel korkoro, thaj i milaja naj ćerdi te avel phiravdi korkoro. Te phiraves i phari intaji avreski SI jekh drom te sikaves milaja — si milaja kaj si tel late jekh vast. [E LILA ĐELE KATANE — ĈI JEKH LIL NA PHENEL KADAVA KORKORO] — E Sveta lil či phenel o alav "milaja" ande sako jekh anda kala lila, ali o šablon si dičhino: duj si mek šukar sar jekh, e phare intaje trubun te aven ulavde maškar sa, thaj i molitva jekhesko pale aver sasťarel.)
4. LINIA E TERMINOSKI — E MILA ANAV NAKO SASTRES
(Mîrre personalne gîndurea — sako prastaimos si les yekh gor, thai o gor kadalesko nai yekh zid; si yekh mila kai zhal angle vi pala kadya kai o prastaimos gataisailo. O psalmo kai akhardya e mila bish-thai-shov data nai kai akharel yekh mila kai iva pe yekh dyes avela xasardi — e mila korkori si e diela kai ashel, generatsia pala generatsia.)
(Mîrre gîndurja korkorutne — thon o psalmo pasha Luka, thai ashun iek glaso pe sa e lil. Lesko mila si vecinikane (Psalm 100:5); lesko mila si pe kola kai daran lestar, andai vitsa ande vitsa (Luka 1:50). O gata drom na getosarel e mila — vo sîkavel numai sode dur e mila inkerdea les zhi akana, thai sode mai dur inkerela les mai angle.)
MEK KADO GÎNDO TE AVEL ANDE TUMENDE, SO SAS I ANDO KRISTO ISUS → VO KOROLAS PES, THAJ ULO ASHUNIMASKO ĐI KA MERIBEN.
(Mîrne personalone gîndurja — e mila kai sikadyol avrăke nikanda nai bijandi kolesa kai sikavel la. Kostisardya e Dades pe lesko Šav, thai kostisardya e Šaves pe lesko own traio, šordo pe trušul. E agor-linia kadala prastaimasko areslyi numa anda kă ov angleder prastandyla, thai e mila kai roden pe amende te ambaraslas si kerdi sar lesko trušul, mai anglal sar te avel kerdi sar koron.)
(Mple personalne gindurja — kodo isto djili bilavel pes dujvar, jekhvar ando djes le skepimasko thaj pale ka o šerutno muzikanto: le milosarne manušeske, o Del sikavel pes milosardo. O manuš kai prastardza kadi vjazha sicudjol kai o Del del anglal e milosarja pala e milosarja — na kaj e milosarja avel merime, ali kaj kadi si e mustra ande savi o milosardo manuš si tsirdino.)
UMBRA THAJ E ĆHALARDI
Gindisar pa jekh ušalin so pašľol pe phuv. Šai dikhes lako formo, ali o formo korkoro či phenela tuke so kerel la — šai avel jekh buti, šai avel aver buti kaj si sar godi baro, thai sode dikhes ferdi pe ušalin, šai ferdi dinel tu. E ušalin ačhol sar jekh garadimos dži kana o čačo udut sikavel tuke o obiekto korkoro. Antunčea dikhes palpale pe ušalin thai dikhes kaj sas o formo kodole obiektosko dži atunchi.
Kadi si so sikaven e patrini le Purano Testamentohko. Won si chachimasa uchalimata, chachimasa formime katar chachi stato — "e uchalin le buchengo save avena; numa o stato si le Kristosko" (Kolosenge 2:17). Numa e uchalin nai "o chachi patrin" (Evrejenge 10:1), khonik nashtisardino te jinel sa o chachimos ferdi anda e uchalin. Kana o Kristo avilo, e vediba sikadi o stato — thai akana ame dikhas parpale ka e uchalin thai dikhas kaski forma vo phiravelas sa e vriama.
NAI NARODOS → AKANA O NARODO LE DEVLESKO; NA LINE MILA → AKANA LINE MILA.
(Mure personalne gindurja — o skamin la milako sas iek than; e izmama e Devlesi si Persona. O buzno inkerelas o bezeh avri anda o kampo; o Kristo inkerelas les po trušul, avri anda o foro. Romans 3:25 hangel e Grekone lav le skaminesko la milako pe Isus korkoro. E ušalin sas čačimasti dži kaj resle — ama akana e svetlina sikadili o stato, thai sas leski forma dži de anglal.)
NAJ XASARDE, KE LESKI MILA NIKHONIK NA PERELA → NEVE SAR SWAKO DETHARIN + BARO SI TIRO PATEAIMOS.
(Mîrri personalno gîndurea — chidel sa o phirimos andek jekh liniya. E milla si arakhadi tele, katar o çîpimos înkă dur ay, kă o Del ajukărel anda ğindo te avel lasho. E milla si phirdi jekh ghes pala aver, garadi sar jekh phanglimos kai o baro plai naştig mişkinel les. E milla si dini avri sar e zor le ketanesti, marduj anda o phral kai trubul, ay kušel kolesa kai del la, sakadi sar kuštisardea le Dades pesko Şeau. Ay e milla na atărdiol koa gor le dromesko — voj si vecinikani, neve în swako droboaz, roden vi akana, ji koa drom biagorutno traio. Vo sîkadea tut te çîpis; vo prastaia te maladiol tuça po drom; vo anela tut opral o gor, ay lesqe milluimata çi xasarena tut nici jekhvar po drom.)
GRECHUTNE LAVA KLJUČOVE
These are the keywords for this study. Tap any dotted word in the verses above to see its meaning here.
“mila” — G1656 eleos — milaipe, aktivno mila karing kola kai si khinde
o phuro paramiso mila nakhelas ande nevo shib — mila shinadi le dadenge, kerdi ando Kristo
“te avel les mila” — G1653 eleeo — Te sikavel mila, te zhutil kolen kai si trajime nasul.
o muklo pe drom — av mila pe amende — thai o Rai sagda ačhol
Sar o ushalin anel lumina: o skamin la milako, pringado le ratesa jekh data ando bersh (Levitiko 16:14), sas jekh than; O Rromanenge 3:25 phandel kodo sam lav pe jekh Persona. O than kai o Del jekh data maladilo jekh rashaja, jekh dies ando bersh, akana si o skamin kai vareso pachamno shai avel bi darako (Evrejenge 4:16).
Sar o nevo phanglimos phenel les buter: e mila e phanglimasti so sas solaxardi le dadenge (Deuteronomy 7:9; Psalm 89:28) si e sama mila savi si vecinikani thai aresel ka sa le viteski (Psalm 100:5; Luke 1:50) — so sas solaxardo le Israelošte kerdiol thai ačhel phundrado la lumiake.
Sar si important le vorbe: o Evreytsko lav racham (H7355/H7356, te avel les mila, kovle milostivo) si familijaki le lavesa vaš i matka, thai o Grikitsko lav splagchnizomai (G4697, izdrandilo katar e mila) si e sama patrin angerdi ando nevo shib — e mila simtime ando maj andral rig, mai anglal sar o vast te mishtil.
Sar kadi avel po tute: av sar e korre manuša thaj e juvli anda Kanaan — çipisar pala late (Matthew 9:27; 15:22); phir andre late karing ćo phral, thaj na phandav ćiri mila lestar (1 John 3:17); thaj kana e mila kosti tut vareso, den tuke gođi kaj kostisardas les majbut mai anglal (Philippians 2:7-8).
So kado značil vaš i eternitate: e mila amare Devlesko Isus Kristos si rodini, thai inkerel ka o etern traio (Iuda 21), thai či perel — lesko mila si neve swako droboj (Plângerile lui Ieremia 3:22-23), ži ka o palutno.
Trail vojaki: o rat pisardo pe thaj angla e tron le milako efta droma (Leviticus 16:14) phundravel pe sa e Dies le Ispravimasko — le duj busne, e busno le bezexalo kaj ingerel o bezex ande pusta, thaj o baro rašaj kaj džal jek data ando berš andral e kurtina (Leviticus 16; Hebrews 9).
Šaj sikaimos: le table le zakonoske sas andre ando kivoto, thai o than le milako sas opral lende, thai o Del delas duma opral anda o than le milako, na anda o zakono korkoro. Wo či lias avri peski zakono kaj te maladžol le manušesa — wo učhardas les le ratesa, thai maladžardas les kotse. O mila sas o than le maladimasko de atunčara, thai vi akana si. (Mîrne gîndurea)